USA-relocation: visum, bolag och skatt
Visum, amerikansk bolagsbildning och gränsöverskridande skatt från en och samma byrå — för grundare, investerare och chefer från Sverige som planerar sin flytt till USA som en sammanhängande process.
Boka ett strategisamtalInnehåll
Den som flyttar till USA som grundare, investerare eller chef står inte inför ett enda beslut utan tre som hänger ihop: rätt visum, rätt amerikanskt bolag och rätt skattestruktur på båda sidor Atlanten. Den här sidan beskriver hur vi för samman dessa tre delar i ett samordnat, advokatlett uppdrag — så att de val som görs vid bolagsbildningen passar visumet, och skatten inte behöver repareras i efterhand. Våra advokater är baserade i Frankfurt och rådgiver klienter i hela världen, inklusive Sverige.
Det egentliga arbetet ligger i ordningen och i skarvarna mellan de tre delarna. Ditt amerikanska bolags juridiska form påverkar din visumbehörighet. Din visumstatus avgör din skatterättsliga hemvist. Och en eventuell utflyttningsbeskattning i Sverige går i regel bara att strukturera i förväg, aldrig i efterhand. Därför behandlar vi visum, bolagsbildning och skatt inte som tre separata uppdrag utan som en enda väg.
- Tre delar, ett uppdrag: visum, amerikansk bolagsbildning och gränsöverskridande skatt från en och samma byrå
- Två vanliga visumvägar: E-2 (investering) eller L-1 (förflyttning från ett befintligt bolag du redan driver utomlands)
- Ordningen spelar roll: skattestrukturen läggs fast före inresan, bolaget bildas för att passa visumet, lönekörning kommer först efter godkänd status
- Inte för alla: med en familjeanknytning, framstående meriter eller en rent passiv investering kan ett annat program passa bättre
- Arvoderas som ett individuellt uppdrag hos byrån, inte till ett fast paketpris
Den här sidan är allmän information, inte juridisk rådgivning för ditt specifika fall. Vilka steg som är rätt för dig, och i vilken ordning, är något vi bedömer utifrån din egen situation.
Vad omfattar en samordnad USA-relocation?
En samordnad relocation för samman visum, amerikansk bolagsbildning och gränsöverskridande skatt i ett enda uppdrag, i stället för att sprida dem på tre rådgivare som aldrig pratar med varandra. Det är just i den uppdelningen de dyraste misstagen uppstår.
Skälet är enkelt: de tre delarna är inte oberoende projekt utan kugghjul som griper in i varandra. En skatterådgivare som utifrån rent skattemässiga skäl föreslår att ditt amerikanska bolag ska vara en genomlysningsbeskattad LLC kan omedvetet försvåra din E-2-behörighet om ägandet inte är tydligt uppbyggt kring en kontrollerande majoritet. En bolagsbildningstjänst som snabbt och billigt sätter upp bolaget i valfri delstat tänker sällan på den bevisning som konsulatet senare vill se för visumet. Och en svensk rådgivare som hanterar din utflyttning känner ofta inte till att en svensk utflyttningsbeskattning på dina befintliga aktieinnehav kan utlösas redan när du flyttar din huvudsakliga hemvist — månader innan det amerikanska bolaget ens är i drift.
Vår praktik i siffror
Siffrorna nedan beskriver vår uppdragspraktik, inte generella programfakta.
Vägen till USA: de tre delarna
Relocationen delas upp i tre delar — visum, bolagsbildning, skatt — som bygger på varandra och som vi planerar tillsammans innan den första ansökan lämnas in.
1. Visum
Först kommer frågan om på vilken grund du, och där så är relevant ditt team, reser in i USA. För grundare och investerare är två vägar vanligast: E-2-visumet för traktatsinvesterare, om du investerar ett betydande kapital i en amerikansk verksamhet, och L-1-visumet, om du kopplar ett befintligt bolag du redan driver utomlands till en amerikansk enhet och förflyttar en nyckelperson.
Sverige har varit traktatland för både E-1 och E-2 sedan den 20 februari 1992, utan begränsningar. För svenska medborgare är kravet på traktatsnationalitet därför inget hinder — E-2-vägen är öppen utan omväg. Kontrollera gärna själv den officiella listan över traktatländer på travel.state.gov, eller fråga oss, om du är osäker på din egen situation. L-1 har inget krav på traktatsstatus alls.
De två visumen skiljer sig avsevärt åt i krav, giltighetstid och förnyelselogik:
| Egenskap | E-2 (investerare) | L-1 (förflyttning) |
|---|---|---|
| Krav | Kontrollerande andel (minst 50 procent eller operativ kontroll), betydande investering | 1 års sammanhängande anställning i det närstående bolaget utomlands |
| Första giltighetstid | 2–5 år | Nytt kontor: 1 år; befintligt kontor: upp till 3 år |
| Förnyelse | Obegränsat antal gånger, i steg om upp till 5 år | Chefer/ledare upp till 7 år, specialistkompetens upp till 5 år |
| Make/maka | Arbetstillstånd (EAD) kan beviljas | Arbetstillstånd (EAD) kan beviljas |
| Årligt tak | inget | inget |
Kari Foss-Persson, amerikansk advokat i Frankfurt, beskriver de två vägarna så här: “Driver du redan ett livskraftigt bolag utomlands tar L-1 dig ofta snabbare in i USA och med mindre bundet kapital än en ny E-2-investering. Utan ett befintligt bolag är E-2 vanligtvis den mer direkta vägen. Ta upp visumfrågan med oss innan du rör bolagsbildningen – jag har sett alltför många klienter som satt upp ett amerikanskt LLC först och sedan tvingats riva upp ägarstrukturen för att få visumet att gå ihop.”
Vilken väg som håller beror på din utgångspunkt — de fullständiga kraven, processen och kostnaderna finns på respektive sida:
- E-2-visum för investerare — investera i en amerikansk verksamhet du själv driver
- L-1-visum — förflyttning från ett befintligt bolag du driver utomlands till ett närstående amerikanskt kontor
Hur L-1-vägen ser ut i praktiken för ett bolag som redan är verksamt utomlands visas av följande fall:
- Utgångsläge
- Ett bolag med en etablerad svensk verksamhet ville öppna ett amerikanskt säljkontor och förflytta sin verkställande direktör, men hade redan låtit en amerikansk bolagsbildningstjänst sätta upp enheten som ett enkelt genomlysningsbeskattat LLC innan de hörde av sig till oss.
- Tillvägagångssätt
- L-1A för nytt kontor valdes, den kvalificerande kopplingen mellan det svenska bolaget och det amerikanska dotterbolaget omarbetades för att hålla för granskning, bolagsstrukturen anpassades därefter, och den gränsöverskridande beskattningen av lön och vinst samordnades.
- Resultat
- L-1A beviljades inledningsvis för ett år efter ett kompletteringskrav om den korrigerade bolagsstrukturen, den amerikanska verksamheten kom i gång, och förlängning förbereddes med en solid affärsplan.
2. Bolagsbildning
När visummålet är fastställt byggs det amerikanska bolaget för att passa det. Valen vid bolagsbildningen — delstat, juridisk form, hur bolagsavtalet skrivs — påverkar direkt visumbehörigheten: E-2 kräver en kontrollerande andel, L-1 en kvalificerande koppling mellan ditt bolag utomlands och det amerikanska bolaget. Vi bygger strukturen så att den stödjer ansökan snarare än försvårar den.
I praktiken innebär det att ägandet dokumenteras så att den kontrollerande majoriteten för E-2 kan styrkas; i ett L-1-scenario sätts bolagsstrukturen (moderbolag, dotterbolag eller systerbolag) upp och beläggs så att den kvalificerande kopplingen håller hela vägen inför konsulatet, utan luckor. Bolagsavtalet, EIN-ansökan och öppnandet av det amerikanska bankkontot följer den logiken — inte tvärtom.
- Amerikansk bolagsbildning — delstatsval, LLC-bildning, EIN och amerikanskt bankkonto
3. Skatt
Den tredje delen är den gränsöverskridande skatten. Din visumstatus avgör din skatterättsliga hemvist, ditt amerikanska bolags juridiska form styr hur vinsten beskattas, och att flytta från Sverige kan utlösa en utflyttningsbeskattning på orealiserade vinster — till exempel på aktier i ett bolag du äger. Dessa frågor går bara att strukturera i förväg, vilket är skälet till att skatten hör hemma i planeringen redan innan du reser in i USA.
En utflyttningsbeskattning är i många länder en fälla med en fast utlösande tidpunkt: den kan knytas till stunden då du upphör att vara skatterättsligt bosatt, och beskatta den fiktiva vinsten på betydande aktieinnehav som om du hade sålt dagen du flyttade. Sveriges tioåriga beskattningsanspråk på kapitalvinster efter utflyttning är ett exempel, men liknande regler finns i andra länder, så detaljerna beror på ditt eget land. Den som funderar på detta först efter flytten har ofta redan låtit den avgörande tidpunkten passera. Därtill kommer de löpande amerikanska rapporteringsskyldigheterna — FBAR för utländska konton, FATCA-relevanta anmälningar — samt anpassning till det tillämpliga skatteavtalet så att samma inkomst inte beskattas fullt ut i båda länderna.
- Gränsöverskridande skatteplanering — skatteavtal, bolagsstruktur, FBAR, FATCA och utflyttningsbeskattning
Hur nära skattestrukturen hänger ihop med tidpunkten för utflyttningen visas av den här grundaren som flyttade permanent:
- Utgångsläge
- En grundare ville bygga den amerikanska marknaden på plats själv och flytta permanent, utan någon befintlig amerikansk struktur och med ett aktieinnehav i sitt svenska aktiebolag som skulle utlösa svensk utflyttningsbeskattning så snart han gav upp sin svenska skatterättsliga hemvist.
- Tillvägagångssätt
- E-2 valdes som visumväg, ett amerikanskt bolag med kontrollerande andel sattes upp, investeringen och affärsplanen dokumenterades, och den svenska utflyttningsbeskattningen på aktieinnehavet strukturerades -- inklusive en ansökan om anstånd -- innan utflyttningsdatumet var fastställt.
- Resultat
- E-2 beviljades, bolaget kom i drift, dubbelbeskattning begränsades via det tillämpliga skatteavtalet, och utflyttningsbeskattningen ordnades i god tid före den utlösande tidpunkten.
Visum, bolagsbildning och skatt griper in i varandra. Ordningen — först fastställa visummålet, sedan bilda bolaget så att det passar, sedan strukturera skatten — förhindrar val som annars bara kan rättas till senare, till hög kostnad.
Vad går fel när tre rådgivare arbetar var för sig?
Separata rådgivare optimerar var och en sin egen del och missar skarvarna — de vanligaste skadorna uppstår kring juridisk form, start av lönekörning och tidpunkten för utflyttningsbeskattning. Tre typiska ordningsfel visar mönstret.
Juridisk form mot visumbevisning. En genomlysningsbeskattad LLC är ofta attraktiv av skatteskäl men kan försvåra E-2-ärendet om ägande och kontroll inte är tydligt dokumenterade, eller om flera investerare späder ut den kontrollerande majoriteten. Bildas bolaget rent skatteoptimerat måste strukturen ibland byggas om i efterhand för visumansökan — dyrt och långsamt.
Lönekörning före status. Att sätta upp ett amerikanskt bolag och sätta dig själv eller anställda på amerikansk lönelista innan rätt arbetsstatus finns på plats skapar fakta som talar emot dig i visumprocessen. Löneutbetalningar utan arbetstillstånd är en klassisk fälla — den går att undvika när bolagsbildning, lönekörning och visum planeras på ett och samma ställe.
Missad tidpunkt för utflyttningsbeskattning. En svensk utflyttningsbeskattning utlöses normalt av att du flyttar din huvudsakliga hemvist — inte av den amerikanska bolagsbildningen och inte av att visumet beviljas. Den som flyttar först och tar tag i skattestrukturen efteråt kan redan ha passerat den avgörande tidpunkten. Upplägg som bara fungerar i förväg (till exempel anstånd eller en anpassad ägarstruktur) är ofta inte längre tillgängliga efter utflyttningen.
En svensk utflyttningsbeskattning knyts normalt till tidpunkten för utflyttningen, inte till den amerikanska bolagsbildningen. Tas frågan upp först efter flytten är utrymmet att strukturera den ofta redan förlorat.
Vanliga fallgropar
Utöver de tre stora ordningsfelen återkommer samma detaljfällor i praktiken:
- Amerikanskt bankkonto utan fysisk närvaro. Många amerikanska banker kräver ett personligt besök eller en redan befintlig amerikansk adress. Den som inte planerar för det riskerar att blockera själva kapitalinvesteringen som E-2 ska bevisa.
- En “marginell” E-2-investering. E-2 kräver att verksamheten genererar mer än bara investerarens egen försörjning. En för snålt tilltagen investering, eller en affärsplan utan sysselsättningseffekt, leder till avslag.
- L-1 “nytt kontor” utan en solid plan. För en ny enhet beviljas L-1 inledningsvis bara för ett år. Utan en konkret affärsplan, hyrda lokaler och en rekryteringsplan misslyckas förlängningen efter tolv månader.
- Skatterättslig hemvist i gråzonen. Den som inte medvetet hanterar gränsen till amerikansk skatterättslig hemvist (Substantial Presence Test) kan bli fullt skattskyldig i båda länderna innan skatteavtalet blir tillämpligt.
- Missade FBAR- och FATCA-tidsfrister. Rapporteringsskyldigheten för utländska konton börjar med amerikansk skatterättslig hemvist. Missade anmälningar kan utlösa kännbara sanktionsavgifter — något en svensk rådgivare sällan har koll på.
Hur ser det samordnade förloppet ut månad för månad?
Det samordnade förloppet planerar hela bilden först, sätter sedan upp bolag och skattestruktur parallellt, och lämnar in visumansökan först när fakta ligger på plats. Grovt räknat sträcker det sig över ungefär tre till sex månader.
- 1
Månad 1 -- Första samtal och övergripande plan
Vi klargör din utgångspunkt, rätt visumväg (E-2 eller L-1) och de skattefrågor som behöver struktureras före inresan. Tidpunkten för utflyttningen sätts medvetet.
- 2
Månad 1--2 -- Lägg fast skattestrukturen innan något utlöses
Svensk utflyttningsbeskattning, framtida amerikansk skatterättslig hemvist, skatteavtal och rapporteringsskyldigheter läggs fast -- medan utrymmet att strukturera fortfarande finns kvar.
- 3
Månad 2--3 -- Bilda bolaget så att det passar visumet
Delstatsval, juridisk form, ägande, EIN och amerikanskt bankkonto byggs kring kraven för E-2 eller L-1 och dokumenteras fullt ut.
- 4
Månad 3--4 -- Förbered och lämna in visumansökan
Vi förbereder E-2- eller L-1-ansökan, dokumenterar investeringen eller den bolagsrättsliga kopplingen, och lämnar in till USCIS eller den amerikanska ambassaden.
- 5
Månad 4--6 -- Inresa och löpande stöd
Efter godkännande reser du in och påbörjar arbetet. Först nu inleds den amerikanska lönekörningen. Förlängningar, regelefterlevnad och löpande skattefrågor hanterar vi fortlöpande.
Att det här förloppet också bär en gemensam relocation med olika roller visas av följande fall:
- Utgångsläge
- Ett svenskt par sålde sitt lilla catering- och eventföretag hemma och planerade att flytta tillsammans för att ta över ett befintligt amerikanskt café med tillhörande eventlokal; den ena parten skulle investera under E-2, den andra behövde kunna arbeta i USA, och båda hade fortfarande en uthyrd lägenhet hemma.
- Tillvägagångssätt
- E-2 för den investerande parten, amerikanskt bolag bildat för att förvärva lokalen, arbetstillstånd förberett för maken/makan i kraft av statusen, och de svenska skatteskyldigheterna på företagsförsäljningen och den kvarvarande hyresfastigheten samordnades med de nya amerikanska rapporteringskraven.
- Resultat
- Båda parter fick giltig status i USA, maken/makan fick arbetstillstånd, och rapporteringsskyldigheter (FBAR, FATCA) sattes upp i tid.
Bolagsbildningen följer inte efter skattestrukturen utan går hand i hand med den. Sätts bolaget upp utan hänsyn till utflyttningsbeskattning och hemvist skapas fakta som är svåra att ändra senare.
Vem passar den samordnade relocationen inte för?
Inte varje USA-relocation behöver alla tre delar — och i vissa situationer är ett enskilt specialiserat uppdrag eller ett annat program den ärligare vägen.
- Du flyttar till USA utan affärsmässigt syfte. Den som invandrar via en familjeanknytning (make/maka, amerikanskt medborgarskap) är bättre betjänt av ett familjevisum än av en investerarstruktur.
- Du har framstående yrkesmeriter och behöver inget bolag. För ledande personer inom vetenskap, konst eller näringsliv kan O-1-visumet eller EB-1A/EB-2 NIW vara den mer direkta vägen — utan bundet kapital och utan bolagsbildning.
- Du vill bara investera, inte driva verksamheten själv. Den som söker ett permanent green card genom en passiv investering bör se på EB-5-programmet; E-2 kräver aktiv ledning och en kontrollerande andel.
- Ditt bolag stannar i Sverige och du behöver bara enstaka amerikansk närvaro. För korta affärsresor räcker ofta visumundantaget (ESTA) eller ett B-1-visum — utan bolagsbildning och utan utflyttning.
Vilken av de här vägarna som passar dig berättar vi öppet — även när svaret är att du inte behöver en samordnad relocation utan bara en enskild del.
Kostnad och rådgivning
Ett relocation-uppdrag arvoderas inte till ett fast paketpris utan som ett individuellt uppdrag hos byrån, avgränsat efter vilka av de tre delarna ditt fall faktiskt behöver. Den exakta omfattningen beror på valt visum, komplexiteten i bolagsstrukturen och skattearbetets omfattning.
Som riktmärke finns arvodena för de enskilda delarna på respektive sida: E-2-visumet börjar på omkring 3 000 euro, L-1 på omkring 4 000 euro, vardera plus myndighetsavgifter (E-2 från omkring 315 USD, L-1 från omkring 2 485 USD); bolagsbildning och skatterådgivning avtalas separat. Vid det första samtalet klargör vi vilka delar ditt fall verkligen behöver och sätter samman dem till ett enda, transparent uppdrag — inget standardpaket, inga dolda poster.
Rådgivningssamtalet kostar 75 euro (plus moms) för 30 minuter och räknas av i sin helhet från ditt arvode om du anlitar oss. Under samtalet klargör vi vilken visumväg som håller, hur bolaget bör sättas upp, och vilka skattefrågor som måste vara lösta före inresan.
Kari Foss-Persson, amerikansk advokat i Frankfurt: “De dyraste misstagen i en USA-relocation sker sällan i själva visumansökan, utan i skarvarna – när bolaget bildas utan hänsyn till visumet, eller skattestrukturen först övervägs efter flytten. Det är just de skarvarna vi planerar först. Har du ett bestämt utflyttningsdatum i åtanke, kom till oss innan du sätter det – den svenska skattestruktureringen behöver nästan alltid ett försprång framför visumansökan, inte tvärtom.”